En person som spelade vårt spel blev tårögd och hade svårt att hitta orden när hen berättade om en av hens kompisar som var gay och genom Sam and Nicole kunde hen sätta sig in i sin kompis situation. Hen förstod hur svårt det måste ha varit för kompisen.
En annan person blev tårögd då hen förstod att de frågor hen kan ha frågat lesbiska om deras förhållanden och sexualitet kan ha varit väldigt jobbiga, även om hen inte hade menat något ont med det. Hen förstod att som en icke-straight behöver man svara på frågor och försvara sig själv och ens sexualitet. Hen fick skuldkänslor och sa att hen ska bättra sig.
En annan person spelade det tillsammans med sin unga dotter och översatte all text till svenska så att dottern kunde förstå, de spelade ut hela spelet. Och det berörde mig verkligen att den här unga tjejen lämnade GGC med en baktanke att det finns tjejer som är kär i andra tjejer och det är helt okej.
En annan person började gråta då hen som bisexuell tjej kunde relatera i flera olika situationer och konversationer i spelet. Vi grät och kramades tillsammans för att det här spelet hjälpte henne att förstå att hon inte är ensam.
Vårt spel har berört så många personer, tjejer, killar, transpersoner, ickebinära, unga, gamla, barn, föräldrar. Jag trodde aldrig i min vildaste fantasi att så många personer skulle gilla Sam and Nicole och att vi skulle få så mycket bra feedback.
Vi vann inget pris under GGC men vi hade inte förväntat oss det och vi är inte ledsna för alla kontakter vi har fått från folk i spelindustrin är värt tusen gånger mer. Jag gick hem med fickan fylld med visitkort och min mobil uppdaterad med flera nya personer. Folk har visat sitt intresse och uttryckt att ett spel som Sam and Nicole verkligen behövs och det har bara fått oss i Sigrids Änglar att känna oss mer motiverade över att fortsätta arbeta på spelet.
Jag vill ge ett speciellt tack till min grupp, först och främst till Lisa Ramel, min bättre hälft, min partner in crime, min allra bästaste kompis och jag är så sinnessjukt glad över att ha fått ha med henne i mitt team och alla hennes karaktärer är fantastiska. Hon fick mina visioner att komma till liv genom underbara karaktärer som representerar många olika personer. Jag vill sedan tacka Emma Mörk som har gjort alla underbara bakgrunder i vattenfärger samt varit en riktigt klippa och hjälpt till med programmering trots att hon är grafiker. Jag vill tacka Tova Svensson som var producent och en fantastisk berättare som har skrivit nästan alla dialoger i spelet och gav karaktärerna djup. Utan Tova hade spelet aldrig berört lika många personer för hon har verkligen en stor talang när det kommer till berättande och jag har så mycket att lära mig av henne. Sist men inte minst vill jag tacka Rasmus Lindgren, vår enda och fantastiska programmerare. Han övergav sitt egna projekt för att va med oss och jag kan inte ens uttrycka i ord hur glad det gjorde mig, Rasmus är den personen som har verkligen dragit hela projektet framåt och har aldrig gett upp oavsett vad för problem han har stött på.
Och jag vill faktiskt tacka mig själv. För om det inte var för mig så hade konceptet aldrig blivit till, jag är så sjukt stolt över mig själv som valde att göra det här spelet som är väldigt känslosamt för mig. Jag tvivlade i början om jag ville göra Sam and Nicole för jag visste att det skulle bli jobbigt och jag skulle behöva dra upp en massa skit och tankar från när jag var yngre angående min sexualitet. Men jag förstod att det här spelet är större än mig, det är början på något större. Utan resten av mitt team hade det aldrig blivit någonting alls men jag satte stenen i rullning och det är stort och jag förtjänar minst lika mycket komplimanger som resten av min grupp.
Nu ska jag samla tankarna och gå ner till skolan för att ha ett möte angående framtiden av Sam and Nicole. Det här är inte det sista ni har sett av oss.
 |
| Lisa och jag står och skriver ner feedback under GGC16. Fotograf: Tova Svensson |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar